Evidensbaserad medicin EBM Översikt

Å andra sidan finns risk för en omotiverad fördröjning av införande av nya effektiva metoder. Noterbart är att systematiska översikter och meta-analyser inte var allmänt kända under denna tidsperiod. Genom att arbeta med EBP kan socialtjänstens medarbetare verka för att de insatser som ges är grundade i bästa tillgängliga kunskap samtidigt som de tar hänsyn till varje persons situation, kontext och erfarenheter. Genom den professionella expertisen förstärks legitimiteten och transparensen i socialtjänstens arbete, vilket i sin tur stödjer lagens krav på rättssäkerhet och insatser av god kvalitet. Utifrån DSM systemet utvecklade man sedan olika diagnosspecifika behandlingsmanualer för tex. Det är dessa diagnosspecifika behandlingsmanualer som vi vanligtvis syftar på när vi säger att en behandling är ”evidensbaserad”.

Med kvaliteten på den tekniska informationen menas kvaliteten på den psykometriska informationen med tillhörande förklaringar. Beskrivning och syfte innebär hur tydligt manualer och annan dokumentation beskriver olika faktorer. En bedömningsmetod är aldrig bättre än den dokumentation som finns om det. Det handlar om det som användaren har tillgång till i termer av teknisk information samt beskrivning och syfte. De som granskar en bedömningsmetod får inte vara direkt involverade i arbete med den bedömningsmetod som är aktuell, med andra ord får de inte vara till exempel utvecklare, leverantörer eller konkurrenter. Däremot är det positivt om granskarna har kunskap om bedömningsmetoden och känner till dess bakgrund. Socialstyrelsen utser två av varandra oberoende, externa granskare för varje bedömningsmetod, varav minst en ska ha särskilt kunnande i psykometri.

Med avstamp i att antimobbningsprogram kan ha en begränsad effekt, hög kostnad och omfattande krav på utbildning väljer Skolverkets kunskapsöversikt att rikta fokus åt ett annat håll. De beskriver istället gemensamma nämnare – faktorer som utmärker skolor där arbetet mot mobbning och kränkande behandling har visat sig fungera väl. Särskilt dessa skolors främjande och förebyggande arbete, men också åtgärdande insatser. Invanda arbetssätt kan bidra till att alla yrkesgrupper runt patienten inte tar del av varandras dokumentation. Dessutom kan det finnas barriärer mellan olika tekniska system som gör det svårt att nå den dokumenterade informationen.

Observationella studier

Evidensbaserad medicin (EBM) och vård (EBV) innebär att du medvetet använder bästa tillgängliga vetenskapliga information, tillsammans med klinisk erfarenhet och patientens önskemål, när du behandlar och vårdar dina patienter. Kognitiv beteendeterapi, KBT, är en behandlingsmetod som baseras bland annat på inlärningspsykologi, kognitiv psykologi och socialpsykologi. Som terapi brukar den gå ut på att klienten får ändra på hur hen tänker, agerar och förhåller sig till egna inre upplevelser. Fokus ligger på att klienten får påverka sina plågsamma upplevelser, känslor, tankar och beteenden. Det sker genom att terapeuten lär ut en metod för hur man kan arbeta med att förändra sitt sätt att tänka och bete sig.

DBT utvecklades ursprungligen för självmordsnära och självskadande personer med EIPS. Senare har insatsen anpassats för andra typer av problem som också är vanliga hos dessa personer, till exempel missbruk, ätstörningar, depression och posttraumatiskt stressyndrom, PTSD. Mindfulness-baserad kognitiv terapi är ett specifikt utformat KBT-program med fokus på meditation.

Varje patient behöver få information som hen förstår och kan ta till sig. Informationen ska anpassas till mottagarensålder, mognad, erfarenhet, språkkunskaper och andra individuella förutsättningar. Muntlig information kan kompletteras med till exempel text- och bildmaterial. Utebliven information, eller information som patienten missförstår, kan få allvarliga konsekvenser.

• Granskarna (jäv) måste uppfylla Socialstyrelsens krav på objektivitet, saklighet och opartiskhet vid hanteringen av utredningar och ärenden.
• Syftet med guiden är att ge objektiv och transparent information till verksamheter som vill bedriva en evidensbaserad praktik.
• De utgör kunskapsstöd för hälso- och sjukvårdspersonal i det kliniska mötet med patient och närstående och ska täcka hela vårdkedjan.
• De kan också utforska egna och de(n) andras tankar, föreställningar, känslor och impulser.
• Tanken med IPT är att om en person kan hantera sina relationsproblem på ett bra sätt så minskar de psykiska symtomen.

När man ger stöd och insatser bör det ske utifrån bästa möjliga kunskap. Det är oetiskt att använda en viss insats enbart på grund av att man tror att den är bra, om det samtidigt finns andra insatser som har ett vetenskapligt stöd för positiva effekter. Innehållet i de olika KBT inriktade diagnosspecifika behandlingsmanualerna är också mycket likartat. Hur ser personens situation ut i övrigt när det till exempel gäller familj, nätverk, arbete och bostad?

Exempel på det är om patienten inte tar ett ordinerat läkemedel eller avstår från att söka vård igen fast patientens tillstånd kräver det. Under den första fasen, engagemangs-undersökningsfasen arbetar behandlarna för att uppnå allians med familjen och att formulera mål som ska utmynna i en genomförandeplan som sedan kommer att styra behandlingen. Genomförandeplanen ska kompletteras med en grundlig genomgång av risk- och skyddsfaktorer för den specifika familjen.

I ett så kallat PIKUS (population, insats, kontrollgrupp, utfall, studiedesign) definierar man översiktens frågeställning och vilken typ av studier man ska söka efter. Ofta begränsas sökningarna till randomiserade, kontrollerade studier som ger de mest tillförlitliga resultaten. Syftet med arbetssättet är att så systematiskt och transparent som möjligt väga samman resultat från alla relevanta studier som håller acceptabel vetenskaplig kvalitet.

Psykoterapi är en behandlingsform för psykisk ohälsa eller svårigheter som har med tankar, känslor och beteenden att göra. Svenska handböcker utgår ofta ifrån akronymen FIKA för att beskria de fyra stegen i evidensbaserat arbetssätt. Beskrivningarna av insatserna utgår från litteratur på området och har stämts av med metodföreträdarna. Om det saknas litteratur för metoden, helt eller delvis, anges metodföreträdaren som referens. Granskarens värdering av instrumentet summerar styrkor och svagheter med behandlingsmetoden, särskilt med tanke på användning i praktiken. Värderingen görs på tre områden, som bedöms efter en fyrgradig skala, med efterföljande motiveringar och vid behov förslag till förbättringar.

Det är information som behöver relateras till de insatser som verksamheten har att erbjuda. De kontextuella omständigheterna kan se olika ut i olika kommuner och beroende på sammanhang. Det finns därför en mängd olika hänsyn att ta i en viss situation, till exempel lagstiftning, lokala riktlinjer och tillgängliga resurser. Vi väljer att presentera resultat från systematiska översikter snarare än enskilda studier, eftersom översikter ger den mest heltäckande och tillförlitliga bilden av kunskapsläget. Systematiska översikter innefattar också en värdering av det vetenskapliga underlagets kvalitet och tillförlitlighet, vilket är viktigt för att kunna bedöma vilka slutsatser som kan dras. Ett vanligt sätt att undersöka evidensen för en psykologisk behandlingsintervention är att undersöka den i en randomiserad kontrollerad studie (RCT).

Personens erfarenheter och önskemål

En viktig aktör inom det medicinska och psykologiska vetenskapsområdet är SBU, som är den statliga myndighet som har till uppgift att kritiskt granska hälso- och sjukvårdens metoder. Utifrån aktuell forskning försöker SBU ta reda på vilken medicinsk effekt olika metoder har, om det finns några risker med dem, och om åtgärderna ger mesta möjliga nytta för pengarna. Vårt engagerade team av experter strävar efter att informera om den senaste forskningen och artiklar inom EBTA. Vi gå igenom vad som är möjlig samt de mest avancerade medicinska teknikerna och behandlingarna. För en sjukdomsgrupp, exempelvis individer med stroke, definieras aktuella kunskapsgap och vilka tillstånd och åtgärder där det råder stor ojämlikhet i den vård som ges.

Sammanvägningen av dem görs i dialog mellan den professionelle och individen. Denna transparens är en väsentlig del av en evidensbaserad praktik, bland annat eftersom det underlättar utvärdering, vilket bidrar till kunskapsbyggande. Den professionelle behöver alltså, tillsammans med individen, bedöma om en viss insats kommer att fungera för just den här personen. Det vore helt enkelt oetiskt att inte använda bästa tillgängliga kunskap i mötet med sina patienter. Dagens patienter förväntar sig högsta tänkbara standard på den vård som erbjuds, och är ofta själva pålästa om de senaste rönen.

Det är viktigt att den ansvariga hälso- och sjukvårdspersonalen följer upp att patienten har uppfattat informationen. Det kan till exempel handla om att aktivt bjuda in till frågor och låta patienten bekräfta informationen med egna ord. En central del av kommunikationen mellan patienten och hälso- och sjukvårdspersonalen är när patienten förmedlar sin bild av sin sjukdom, casumo bonuskod sina hälsoproblem och sin livssituation.

Målet med EBTA är att säkerställa att terapeutiska insatser inte bara är effektiva utan också kostnadseffektiva och anpassade till individens unika behov. Genom att använda evidensbaserade metoder kan terapeuter erbjuda behandlingar som har visat sig ha högst sannolikhet för att ge positiva resultat, vilket bidrar till att höja standarden och kvaliteten på psykologisk vård. Inom evidensbaserad medicin och vård är det viktigt att kritiskt granska och bedöma kvaliteten på den vetenskapliga informationen man har funnit. SBU tillhandahåller granskningsmallar för olika typer av studier, t ex randomiserade studier, observationsstudier och systematiska översikter.

Precis som i alla former av vård behöver behandlingen anpassas efter individuella behov hos den som ska få behandling. Psykologiska behandlingar kan användas som enda behandling eller tillsammans med läkemedel eller andra behandlingsmetoder. Ett annat problem är att många behandlare är obekväma med behandlingsmanualer. De upplever att manualerna blir för ”fyrkantiga” och är för svåra att anpassa till patienten individuella problematik.

Det kan göra att problemsituationer kan påverkas och hanteras samtidigt som klienten successivt lär sig att acceptera sina känslor och upplevelser. Val av insatser ska grunda sig på ett så gediget och tillförlitligt underlag som möjligt. Bästa tillgängliga kunskap handlar om att beakta kunskap om nyttan av olika insatser. Det innebär att man behöver känna till om det finns vetenskapligt stöd för de åtgärder som genomförs och vilken effekt som kan förväntas.

Metoden lägger stor vikt vid övningar i mindfulness i syfte att öka förmågan att uppmärksamma tankar, känslor och kroppsliga upplevelser med en icke-värderande attityd. Exponering innebär att klienten under kontrollerade former utsätts för de minnen som väcker obehag och ångest. Tillsammans med sin behandlare får klienten i verkligheten eller genom föreställningar gå igenom och återberätta den traumatiska händelsen vid upprepade tillfällen. Behandlingen bedrivs aktivt under en begränsad tid med samtal och hemuppgifter där klienten får testa och följa upp nya förhållningssätt. En systematisk översikt ger den mest heltäckande bilden av forskningen på ett visst område vid den tidpunkt som den genomförs.